Tack och hej!
Jag och maken åkte till Malmö igår för att lyssna på
Jerry Williams
tack och avskedskonsert!
Vi var inte ensamma;
ett stort antal likasinnade strömmade in på Arenan.
Jerka-fans med ett stort antal år på nacken;
inte många under 50 precis.
Och ska man döma av skrynklorna och rynkorna
under det färgade håret så var nog många 60 år fyllda också!
( Ooops, detta gäller givetvis inte kollegor, grannar, barndomskamrater och kusiner som också var där;
ni var givetvis precis som maken och jag; unga och vackra!)
Tre timmars show inklusive paus hade
utlovats;
och tre timmar satt vi där!
Det hade räckt med två!!
Mycket onödigt (?) mellansnack
och mycket musik med och av andra artister
fyllde ut (?) tiden!
Vi kom ju för att lyssna på Jerka
och inget annat!
Men kanske behövdes inslagen med andra medverkande
för att Jerry skulle kunna hämta andan mellan sina nummer?!
För när han väl sjöng så sjöng han!!
Både klassiska rocklåtar och nyare låtar fick Arenan att gunga!
Nä, nu ljög jag!
Så här ska det vara:
Både klassiska och nyare låtar fick Arenan att vagga så nätt!
Jag kom till att tänka på vår lokale präst Thomas som i kyrkan brukar säga:
(nu hörs det som om jag är i kyrkan ofta;
men detta var under dotterns körkarriär för ett antal år sedan!)
Ni som orkar och kan; står upp!
Och lite så var det;
vi som orkade och kunde
stod upp emellanåt iallafall!
(kändes lite dumt när merparten satt ner!)
Hur som helst så var det en trött man som uppträdde;
en trött man med rösten i behåll
men
med en kropp som kanske inte orkar fullt ut längre!
Och det kan man väl få ha när man är över 70!
Men summa sumarum så var han helt okej!
Andra akten bättre än första;
där kom alla de senaste hitsen
och när han sjöng
" It started with a loveaffair..."
så filade alla tanterna sina gubbar på ryggen så kärt!
Jodå; jag också!
Och som väl är så har vi honom på CD
så vi kan både rocka och fila här hemma i fortsättningen!
Thank you for your music, Jerry!
