Ljuset i mörkret,
halmstråt eller rosorna i snön.....
Det kvittar nog vad vi kallar det.
Viktigare är att vi ser det och tar till vara det!
Eller den...
När dottern var liten hade hon en favoritfilm som hette "Stjärnsystrar".
I den filmen sjöngs sången "Rosor i snön"
http://www.youtube.com/watch?v=pXLT_zpwGq4
Sången ploppar än idag upp i våra huvud med jämna mellanrum.
Kanske inte så konstigt för texten är tänkvärd!
http://www.youtube.com/watch?v=cSypiZJt2bo
Snö, så klar & kall,
natten är en iskristall.
Träd & vindens sus,
himlen strålar stjärnors ljus.
Åh, här är jag,
vid skogens land.
Med havet i smått fruset strand,
så långt till vår, till sommaren
Det som dog får liv igen.
Finns det nån som förstår,
som lyssnar på mig,
& som ser det jag ser.
Det finns rosor i snö, röda rosor i snö,
det finns nån som vill gå där du vill gå.
Det finns alltid en vän, som man känner igen,
Det finns rosor längst vägen hem.
Så, vi fann varann,
Vi är sagan som blev sann.
Du och jag min vän
och stjärnan där på himmelen.
Ta nu min hand och följ mitt spår,
min hemlighet du är ändå.
Tänk att du fanns och finns hos mig,
Jag ska aldrig lämna dig.
Det finns nån som förstår och som lyssnar på dig
och som ser det du ser.
Det finns rosor i snö, röda rosor i snö,
det finns nån som vill gå där du vill gå.
Det finns alltid en vän, som vi känner igen,
det finns rosor i snön längs vägen hem
För visst är det så att det finns "rosor" även när det är som kallast....
